De modfällda

De modfällda.
Han var modfälld, tappade allt sitt hopp slagen som en hund
Hade förlorat sig själv bakom dimmor och ångar av dekadenta substanser under denna svaga stund
Han la sitt liv på is och drog sig bort från alla som fanns runt hans hjärta
Drömmen om det skrivna ordet, krossat och fallet i en pöl
Men allt du vet är bara det som jag tror
För jag visste att den banan som du väljer att vandra kommer att ge dig långa stigar mot ljusa trakter och stora makten
Att bränna vekligheten med skönförklarade sanningar om skitiga människor och fulla dårar
Låt dig drömma längre, för din bana är så mycket längre en den jag själv bygger mig
Mitt eget drömska martyrskapa är bara ett sätt att vilja fråga i det tysta:
Duger det jag gör, har jag potential att utvecklas till någon som kan vända världen vi ser in och ut, skapa elektriska drömmar mellan platsen för ögats räckvidd och bygga broar av tankar och lustiga fantasier
Jag vill höra från läpparna av en mästare:
Det du gör måste du fortsatta göra, för att hålla dina ord stängda bakom munnens galler vore att stjäla vackra vyer från människan.